CIWI - Min pundiga vardag

Jag tänkte berätta lite om hur en vanlig vardag såg ut i mina 6 år som pundare.

Jag vaknade vid 10-11 på morgonen, meckade den obligatoriska morgon-hulingen (för att bli människa och orka göra något). Ut med hunden, in i duschen.

Sen åkte vi in till stan, gick på bolaget och köpte öl, sen gick vi hem till nån kompis och drack öl i några timmar. Därefter var det dags att fixa ny huling (hasch), om vi inte hade mer kvar.

En släng (1 gram hasch) kostar ca 100 kr. Men köper man 5 gram så kunde man få det för typ 350:- om man har tur. Då räckte det KANSKE i 2 dagar.

Jag minns knappt vad vi brukade hitta på, mer än att jaga nytt knark varenda dag. Men dagarna slutade alltid med att man låg förvirrad i soffan och glodde på tv och fjudade (rökade) tills det var dags att gå och lägga sig.

Röka och öl, det fanns alltid med i bilden, "det måste man ha". Även om jag tog amfetamin, kokain, ecstacy, piller... Man använde alltid röka, för det skjutsar igång effekten på alla andra droger. Det blev en MYCKET bättre förvirring då. Och det var ju prio 1, att må så bra som möjligt.

Vissa perioder fanns det mycket piller i stan, andra perioder fanns det kokain, och ibland fanns det ecstacy. Det var så det såg ut - I en liten stad kan man inte förvänta sig att hitta alla typ av droger hela tiden. Det beror på om någon var så våghalsig/dum så de hade tagit hem och vågade sitta på det hemma i sin lägenhet. Hämta hem drogerna, förvara dem och sälja dem!

Jag kom att tänka på en annan grej.

Jag var hemma i min lägenhet, polisen knackade på, jag fick åka med till stationen. De bad mig att ta av kläderna, av någon anledning som jag inte minns... Sen när jag fick gå hem, så märkte jag, när jag kommit ut från polisstationen att jag fortfarande hade en bit huling (hasch) i jeansfickan.

DÅ blir man glad, och lide kaxig! Det känns som att man har blåst snuten - " "HAHA ni hittade inte mitt knark era dumma jävlar! Got ya!!"

Sen var det den gången vi hade husrannsakan i P's lägenhet. Där var väl ca 3-4 snutar, en polishund, och jag och P fick gå ut ur lägenheten medans de rotade runt. Den ena polisen som jag fick gå med, vi gick till tågstationen som låg 2 minuter ifrån lägenheten. Han ställde lite frågor och sa att jag verkade vara en bra tjej, som inte borde syssla med droger...

Sen ringde polis-kollegorna honom och vi återvände till lägenheten och poliserna körde igen.

Gissa om vi blev GLADA över det faktum att de inkompetenta snutarna hade missat att det låg en helvetes massa piller inne i högtalaren. Usch DET hade svidit annars!! *hemska tanke*

Nu är klockan 01.26 och nu är det dags att sova. På återseende!

~ Ciwi ~

PS: I mina berättelser försöker jag beskriva med samma sinnesstämning och samma känslor som jag hade vid de tillfällena som jag berättar om. Men jag vill poängtera att jag har varit drogfri i snart 6 år och saknar inte drogerna alls!