COWI - Reflektion är nyckeln till frihet

När jag drack så botades jag direkt från alla problem och mörka tankar.
All ensamhet flög ur kroppen på mig. 

Jag blev lycklig och fri och kunde visa känslor. 

Jag kunde skriva långa romaner till min pojkvän. Saker jag aldrig skulle skrivit om jag var nykter, för jag vågade helt enkelt inte släppa fram mitt riktiga jag. 

Sedan när jag vaknade på morgonen så kom ångesten och jag sprang till Skype i full galopp!!

Och ALLTID samma visa!

Helvete osså.....neeeein!!!!

Skammen var ett faktum!

 Jag kunde aldrig stå för mina ord dagen efter. Ville inte veta av någonting som kom från hjärtat. 

När jag var nykter var jag iskall och så ville jag ha det.

Jag var rädd att jag inte skulle duga. Den skeva självbilden har jag levt med så länge jag kan minnas. 

Vette f*n vad som hänt tidigare i mitt liv men enda sen jag bodde hemma har jag trott att jag var sämre och mindre värd än alla andra. Jag hade tappat tron på mig själv och det enda jag visste något om var att allt jag tog mig för var dömt att misslyckas, så därför försökte jag inte ens.
Om jag fick beröm för något så kunde jag säga "tack" men jag förstod liksom inte innebörden av berömmet.
Den studsade och försvann.
Jag tog aldrig personer på allvar som berömde mig eller sa fina saker, utan den jag såg upp till och respekterade var den som förnedrade och tryckte ner mig.
 Om de personerna försvann ur mitt liv så blev jag förtvivlad och kände mig ensam och utelämnad.
Jag behövde leva under destruktiva förhållanden för att känna mig älskad, inget annat existerade för mig.

 Så fucked up var jag!

Innerst inne kände jag direkt när jag blev orättvist påhoppad.
Problemet var bara att jag inte visste hur jag skulle tackla det, så jag lärde mig att attackera och vända alla taggarna utåt.

Jag blev en mästare på självförsvar.

 Idag förstår jag att enda sättet att försvara sig på är att inte försvara sig öht. Först då kan man börja odla självkänsla. Att konstant gå och försvara sig innebär egentligen inget annat än att konstant ge sitt medgivande.
Vatten på kvarnen. Ödslad energi.

Genom att ta emot kritiken men lämna den obesvarad är egentligen det enda som kan få den att studsa.

Jag har ofta fått höra....

"Du är dålig på att ta kritik"

Att vara bra på att ta kritik handlar inte om att man ska tro på kritiken utan helt enkelt att man ska reflektera över den. 

Idag när jag får kritik av någon som jag vet försöker trycka ner mig så blir jag inte arg utan säger bara...

"-Ok.....jag ska reflektera över det du sagt för att komma fram till det bästa för mig"

Det finns absolut inget svar på den kommentaren!

För den kommentaren är självkänsla...

Självkänsla är ett vapen!

Vi har alla samma vapen inom oss....

Det handlar bara om att plocka fram skölden istället för pistolen vid vissa tillfällen...

och vice versa....

Låt kritiken studsa på din sköld...och gå sedan iväg och reflektera...



Reflektion är självkänslans Encyklopedi!